Historik | Visans Vänner i Uddevalla

Claes Olsson 1909-2011, en av grundarna till Visans Vänner i Uddevalla.

Gösta Norén, preses 1965-67 och 1972-1987

Marianne Stensson, preses 2000-2016

Den 12 mars 1945, på sin 55-årsdag, instiftar Evert Taube Samfundet Visans Vänner i Uddevalla med omnejd. Han hade tidigare, år 1936, instiftat Visans Vänner i Stockholm och föreslagit dess styrelse, bestående av bland andra borgmästare Gunnar Fant och skeppsredare Sven Salén.

Hans instiftelseurkund är skriven på brevpapper från Hotell Carlia Gästis i Uddevalla. Uppenbarligen kunde han inte helt hålla sig borta från det ”bohemiska livet” utan for då och då in till hotellet i Uddevalla. I denna urkund står det med stor och prydlig stil: Samfundet Visans Vänner i Uddevalla med omnejd instiftas härmed. Uddevalla d.12 III 1945. Evert Taube.

Han föreslår själv den första styrelsen. Något så simpelt som en ordförande kunde uppenbarligen inte samfundet ha. Nej, bara det latinska ”preses” duger. Till samfundets Preses föreslås: Fil. Doktorn Lektorn m.m. Erik Lindström, Uddevalla.

Han föreslår ytterligare tre styrelseledamöter med källarmästaren och direktören Axel Carlsson på Hotell Carlia som traktör. Taube ger detaljerade instruktioner om att samfundet ska konstitueras och inregistreras som vittert samfund.
Visans Vänners valspråk är följande: ”Folklig dikt i ord och ton”.

Det finns en anekdot från Hotell Carlia som är så typisk för Evert Taube. Om detta utspelade sig just när Samfundet Visans Vänner i Uddevalla med omnejd instiftades vet vi inte men kanske var det då eller vid något annat besök i staden. Taube kommer till hotellet med en blomsterkvast i högsta hugg. Förmodligen i sällskap av poetens erkända vältalighet överlämnas denna till Anna, frun till källarmästare Carlsson. Taube hade tagit in här förr och källarmästaren anade oråd och vill bara klargöra en sak: ”Om nu Taube ska bo och äta här så får han betala för sig”. Evert Taube replikerar snabbt: ”Oj då, har källarmästare Carlsson kommit på obestånd?” Det påstås att det fjorton dagar senare kom en räkning till hotellet på blommorna till frun!

Tillbaka på Ängön skriver Taube den 23 mars brev till Fil Dr. Lindström. Han påpekar att: ”Detta Samfund är absolut lika ursprungligt och självständigt som Visans Vänner i Stockholm.” Han redogör för sina funderingar när det gäller tänkbar utveckling för såväl Visans Vänner i Stockholm som i Uddevalla. Han skriver självmedvetet:

”Måhända skall det visa sig att Samfundet Visans Vänner hör naturligen hemma i Bohuslän, detta arkadiska, mot västerhavet vettande, demokratiska landskap. Jag förutsätter att Hesiodos skulle trivts på Ängön, om här bara funnits lite fler får och att Horatius avundas mig när jag sitter på handelsmans Flinks kontor vid Stätte brygga och dricker kaffehalv.”

Taube ger precisa uppgifter om hur han vill att Visans Vänner i Uddevalla ska organiseras, hur stadgarna ska se ut och vikten av att få med myndighetspersoner från domsaga, rådhus eller högre läroverk etc. Det framgår med all önskvärd tydlighet att måltider och förlustelser, fester och konserter är samfundets huvudaktiviteter.
Han avslutar brevet flott: I hast, med Olympisk bugning
Ödmjukligen, Evert Taube

Det blev ingenting av det här. Visans Vänner har inga fler dokument av Taubes hand och utvecklingen blev väl inte som han hade tänkt sig – en god ekonomisk möjlighet för honom själv. Sex herrar samlades dock på Hotel Carlia den 26 oktober 1945 där källarmästare Carlsson bjöd på en superb supé.

Beslut togs att bilda Samfundet Visans Vänner i Uddevalla med omnejd, att styrelsen skulle bestå av sex personer, de för dagen närvarande, och dessa konstituerade sig sålunda: preses Lektor Erik Lindström, sekreterare (senare benämnd skrifvare) tandläkare Lars Rhedin, kassör direktör Torsten Jörnstedt, tracteur källarmästare Axel Carlsson, arkivarie ämneslärare Claes Olsson och vice preses läroverksadjunkt Verner Pettersson.

Till nästa möte den 23 november hade Erik Lindström skrivit en ny snapsvisa
Tagen supen till melodin Fredmans sång nr. 16, Är jag född så vill jag leva. Denna visa har blivit Visans Vänners signatur och har i 70 år sjungits på alla vismöten:

Tagen supen, tagen supen
alla vänner på en gång.
Den gör strupen, den gör strupen
mera böjd för sång.
Även resten av vår kära kropp
Krummar sig och mår så gott av lite stänk och dropp
Och vår magsaft porlar litervis
När vi tänker på vad som måhända lagts på is
Kära vänner, höj pokalen vi ska aldrig skiljas åt.
Stäm nu strängen, fyll lokalen med en ljuvlig låt.

Medlemmar valdes in, om än inte de 33 personerna som Taube föreslagit. Den första tiden rörde det sig om ett tiotal. Man träffades oftast på Hotel Carlia, där man också hade den första julfesten. Kanske var det tracteurens för kvällen ovanligt goda drycker (punsch och skotsk whisky) som gjorde att vi alla kände oss i sådan god form denna kväll.

Man höll på titulaturer vid protokollskrivandet. Efter ett antal år beslutade styrelsen att slopa titlar på kuverten vid medlemsutskick för att underlätta för sekreteraren!

Från starten har verksamheten i huvudsak bestått av i stort sett månatliga vismöten. Den första tiden hade man dessa på Hotell Carlia. Snapsvisor är och har varit en viktig del av Visans Vänners repertoar. Erik Lindström, som var Preses i 20 år, ända till 1965, skrev en ny snapsvisa till varje vismöte under dessa år. Precis som Tagen supen sjungs de alla på melodin till Fredmans sång nr. 16.

Den 20 mars 1947 fick en festlig prägel genom att preses, sjungande en för tillfället författad visa ”Vid klubbans överlämnande”, donerade en ordförandeklubba, ett stiligt intarsiaarbete i form av en luta, vilken används fortfarande.

Inledningsvis var Visans Vänner i Uddevalla med omnejd ett samfund för män. De första kvinnliga medlemmarna, Vivi Norberg och Anne-Marie Gisaeus, valdes dock in redan 1947. En oskriven regel innebar att medlemmarna förväntades presentera en nyinövad visa vid varje medlemsmöte. Kvaliteten på vissången var hög och Uddevallaborna fick njuta av detta bland annat vid den årliga konserten på Stadsbiblioteket. En uppskattad verksamhet var också sång på sjukhuset för långtidssjuka.

År 1950 hölls ett vismöte där man för första gången medförde egen förtäring. Det har sedan varit den vanliga umgängesformen. Var och en med för smörgåsar, varav några skall vara med sill för snapsens skull. Vårfester hölls flera gånger i Dalslandsstugan och när vännerna promenerade hemåt stod solen redan högt på himlen.

Genom bland andra Lars Rhedin och Gösta Norén etablerades kontakter med Danmark och Norge. Mols viseklubb i Ebeltoft besöktes flera gånger och medlemmar därifrån kom till Uddevalla. En ofta sedd gäst från Oslo var Yukon Gjelstedt och vid en minnesvärd kväll var Ivar Medås från Norge gäst. Han spelade hardangerfela och sjöng bland annat Vi skal ikke sove bort sumarnatta.

Det nordiska samarbetet har varit livligt, i början kanske mest i form av personliga kontakter. År 1981 hölls det första Trekantsmötet med Mols viseklubb, Kongs- bergs viseklubb och Uddevallas Visans Vänner. I maj 1983 träffades man i Uddevalla, i Kongsberg 1984 och i Ebeltoft 1985. Det nordiska utbytet har fortsatt i olika former.

Jubileum har firats var tionde år. Gäster från de nordiska grannländerna och från visföreningar i Sverige har deltagit. Inför 50-årsjubileet gavs en mycket fin konsert på Bohusläns teater. Programmet var varierat med gluntsång, Taube, Bellman med mera, och en jubileumstext, författad av Gösta Norén på melodin Fjäriln vingad, sjöngs åttastämmigt
En uppskattad begivenhet är Taubedagen. Tidigare varade evenemanget i tre, fyra dagar med kända artister som Olle Adolphson, Sven-Bertil Taube och Martin Best men även medlemmar i Visans Vänner.

Sedan 1991 hålls Taubedagen på bryggan vid Bohusläns Museum. Programmet delas mellan en gästartist och Visans Vänner. Uddevalla Kultur och Fritid är ansvariga för arrangemanget men Visans Vänner har de senaste åren ansvarat för mycket av planeringen.

Vid 60– och 70-års- jubiléerna sköttes programmet helt av samfundet självt. Det brukar komma mellan 1000 och 1500 åhörare. Numera ges även en konsert för allmänheten i anslutning till Evert Taubes födelsedag den 12 mars varje år. Denna konsert är en del av evenemanget Visans dag i Norden, som arrangeras på många håll i Sverige och i de nordiska länderna.

Genom åren har man haft nio Preses, som hållit samfundet levande och aktivt:

Erik Lindström   1945-1965
Gösta Norén   1965-1967
Lars Rhedin   1967-1970
Kjell Edman   1971
Gösta Norén   1972 -1987
Erik Simonsson   1988-1990
Lars-Erik Dejevik   1991-1995
Ralph Lundberg   1996-1999
Marianne Stensson   2000-2016
Sven Alm   2017-